Varför ska jag tjata om ett TV-program när världen brinner och Sir Vääs öde engagerar ett helt land? Därför att världen består av små mikrovärldar som det kan vara behändigt att ta sin tillflykt till när den stora världen känns alltför komplicerad. Då kan det binära vara lockande: ond eller god, pakt eller solo, sötlakrits eller åkerbönor (de som fattar fattar).

Och att realityprogram ofta blir den stora världen i miniatyr har vi ju sett sen 1997 då en okysst Martin Melin navigerade mellan palmer och pakter för att bli den första segraren i Robinson (föga visste han då att han i framtiden skulle bli dumpad av Camilla Läckberg för en tolvårig MMA-fighter). Pakter och utröstningar var då förstasidesstoff, idag är de obligatoriska inslag i en uttjatad genre. Ändå slutar inte realityprogrammen locka tittare. Robinson är väl inne på 25:e säsongen och våra kärlekskranka bönder verkar aldrig sluta engagera.

När det nu börjar närma sig premiär för vårt bidrag till realitykloaken så sammanfaller denna lansering med flera andra. Amazon Prime Video storsatsar och ska på allvar försöka slå sig in på den nordiska marknaden och då förstås utmana exempelvis Netflix om marknadsandelar. Därav en bred satsning på allehanda kvalitetsprogram under epitetet underhållning.

27 oktober höll Amazon Prime Video ett större event på Petter Stordalens magnifika livsstilshotel At Six på Brunkebergstorg i Stockholm. Alla var där. Om man med alla menar typ Danny, Anis Don Demina och Eva Röse. Dessa broilerkändisar är på ett eller annat sätt inblandade i olika programkoncept som kommer senare i höst och under nästa år. Det handlar bl.a. om ett sorts nytt blåsningsprogram och något realityliknande där influencers ska överleva i Thailand utan mobiltelefon. Ni hör.

Men bland dessa högburna fanns förstås även vanliga dödliga representerade. Ett par The Bridge-katter hade nästlat sig in bland hermelinerna i form av The Bridge-Sunita och The Bridge-Oskar. Dessa tillsammans med den för dagen medfarne berättarrösten Jens Hulthén representerade Prime Videos nya realitysatsning och nog nämndes vi i medierapporteringen även om det inte tokvinklades på The Bridge.

I samband med den breda lanseringen släpptes även den officiella The Bridge-trailern, innan hade bara en kortare teaser släppts, och jag måste säga att den var jäkligt fet. Jag kände ju under inspelningen att vi var en speciell grupp och det lyste igenom i trailern. Både i vår interna The Bridge-grupp och deltagare emellan går snacket för fullt nu. Trailern har dissekerats till molekyler och alla verkar ha synpunkter på hur mycket just de har fått synas.

För egen del reagerar jag främst på min hållning. Jag ser krum ut och jag verkar ha en dålig hårdag som aldrig tar slut. Det är förstås självförvållat då det inte finns något som helst i mina hårgener som kan försvara mitt pageförsök. I övrigt känner jag laddningen. Jag tycker inte att man ska vara med i ett realityprogram om man inte tar det på allvar. Jag är glad att det var på riktigt för mig och jag är glad att jag försökte fullfölja mina intentioner med att ställa upp i programmet.

I trailern noterar jag raketen, kylan, det tunga jobbet och det goa snacket. Jag noterar också falskhet och onda uppsåt. Alla deltagare är spända på vad som kommer sägas i de intervjuer som vi ständigt fick genomföra. Vem har sagt vad om vem och vad kommer det som sägs få för konsekvenser?

Klart är att ingen vet. Vi var uppmickade all vaken tid och att inte något, som någon skulle kunna uppfatta som olämpligt, någon gång har yttrats av oss alla, förefaller osannolikt.

Jag är vansinnigt taggad på att se slutresultatet av det vi fick uppleva i vår lilla värld och hoppas att tittarna får ut något av vårt slit, vår ovisshet och våra öden.