Platsen är en by några mil väster om Mazar-e Sharif i norra Afghanistan.

Mannen i den vita kläddräkten skräder inte orden. Och det han säger är nyckeln till mycket av det som händer idag i de oroliga delarna av Mellanöstern.

– Ena dagen kommer västmakterna och säger att vi ska stödja regeringen. Nästa dag kommer polisen och stjäl våra ägodelar. På nätterna kommer talibaner och kräver skatt. Vad ska vi vanliga människor göra när det inte finns någon att lita på, ingen säkerhet, ingen framtid? Inte konstigt att många vänder sig till extremisterna.

Hänsynslösa härskare, terrorgrupper och utländska soldater i en dödlig cocktail. Den vanliga människan har fått och får utstå mycket i framför allt Syrien, Afghanistan, Irak, Pakistan och Nigeria. Misären är så fundamental och genomgripande på platser i de länderna att man måste ha sett den för att tro på den.

Hela 78 procent av alla personer som dödades i terrordåd förra året dog i just de fem länderna. Sammanlagt knappt 25 500 av totalt 32 685 st (den högsta dödssiffra för ett år som uppmätts i modern tid). För den enskilde gäller det att satsa på rätt häst och inte lägga äggen i fel korg. Vem har makten i morgon? Staten eller terroristerna?

Sifforna kommer från den oberoende tankesmedjan The Institute for Economics and Peace (IEP) och deras årliga rapport Global Terrorist Index – measuring and understanding the impact of terrorism.

Jag tycker fakta är kul. Och viktigt. Kanske viktigare idag än någonsin när alla säger allt hela tiden och har en plattform att säga det ifrån. Och tills nyligen talade alla om terrorn. Såklart eftersom den inträffade här, bland oss, i ett land som talar om jämlikhet, frihet och broderskap. På gator som kunde varit våra egna, på tillställningar som vi själva kunde varit på; en fotbollsmatch, restauranger och en rockkonsert. Slagorden om försvaret av det öppna samhället duggade tätt och Facebook fylldes av profilbilder färgade av tricoloren, Frankrikes flagga.

Sedan graderades hotet upp även i Sverige. En terroristjakt fick sinnet att rinna över lite här och där och alla blev arga på alla. Dumma Säpo hade lurats och dumma medier hade hängt ut en misstänkt 22-årig irakier. Nu har det hela klingat av. En och annan tricolor finns kvar på Facebook, annars kollektiv andhämtning. Samtidigt kvarstår den högre hotnivån och snart väntar julhandeln. Fortsättning lär följa.

I en annan del av världen väntar Irak på ännu ett 11 september. I fjol inträffade drygt tre stycken om man räknar antalet människor som dödades i terrordåd. 9,929 stycken. Den hittills högsta årssiffran som uppmätts för ett enskilt land. Den stora eskaleringen av terrordöda, en niofaldig ökning sedan år 2000, beror såklart på krigen i Afghanistan, Irak och Syrien. Döda i reguljär krigföring är dock inte inräknade, men de mer eller mindre laglösa staterna Syrien och Irak, med bland andra IS framfart har gjort livet till ett helvete för vanliga människor och etniska minoriteter.

IS var i fjol inblandade i 20 000 offer på slagfältet (battlefield deaths) och 6073 offer i terrordåd. Ändå gick Boko Haram, (islamistgrupp verksam i bl.a. Nigeria och Tchad) i fjol om IS som dödligaste terrorgrupp med 6644 döda på sitt samvete. Gruppen har numera svurit trohet till IS.

IS stod dock för de två dödligaste attackerna 2014. Sjätte oktober stormade IS-anhängare ett fängelse i irakiska Badush, släppte ut sunni-fångar och dödade 670 shia-fångar. Åttonde augusti attackerade gruppen staden Sinjar i Irak och attackerade civila yazidier. Minst 500 människor dödades och 300 kvinnor kidnappades.

I de 38 länder som i terrorindexet kategoriseras som väst dog 37 människor i terrordåd förra året, 0,11 procent av det globala antalet dödsoffer. Sedan år 2000 har 0,5 procent av alla dödoffer för terror omkommit i väst, inklusive 11 september 2,6 procent och de senaste 25 åren har endast 0,6 procent av alla terrordåd inträffat i länder utan konflikt och politisk förföljelse.

Det är alltså en försvinnande liten del av alla terrordåd som inträffar i väst. Sanningen är ju, trots rädsla och larm, att det är svårt att ro hem ett stort terrorattentat som dådet i Paris, annars skulle vi sannolikt se dem oftare. Dock har ju IS sedan 2014 uppmuntrat mål i väst så antalet terrordåd kommer kanske öka.

Ovanstående får stöd av faktumet att de flesta terrordåd som genomförts i väst sedan 2006 till och med 2014, har genomförts av ensamma gärningsmän (lone wolf attacks), ca 70 procent. Av de attackerna genomfördes 80 procent av t.ex. högerextremister och nationalister. Islamistisk fundamentalism är långtifrån den vanligaste drivkraften bakom terror i väst.

Avslutningsvis kan konstateras att siffrorna talar sitt tydliga språk. Trots larm och rädsla utförs en försvinnande liten andel av världens terrordåd i västvärlden. Det förringar så klart inte de allvarliga attacker som ändå inträffar men säger ändå någonting om rädslans makt och om det säkerhetsarbete som trots allt utförs.

Om ett paradigmskifte är på väg att inträffa återstår att se. Sveriges hotnivå ligger i alla fall kvar på nivå 4. Dock kan det kanske värma när du går och hukar i julhandeln att sannolikheten ändå är gigantiskt mycket större att ett dåd inträffar i Irak.

Drygt tre 11 september förra året alltså.

Glöm inte vad folk flyr ifrån.