Gig 65. King Comedy.

Läsare av den här bloggen vet att jag har som ambition att ärligt skildra min upplevelse av varje gig. Känns det bra skriver jag det, känns det dåligt skriver jag det. När det gäller mina komikerkollegor så vill jag hellre lyfta fram dem när de gjort något bra. Jag har ägnat mig åt något försök till konstruktiv kritik i enstaka fall men vet att sånt kan hamna fel i en komikers redan utsatta tillvaro.

Läsare av den här bloggen vet också att jag gillar King Comedy i all sin roughness. MEN att förutsättningarna för bra stand up sällan finns på plats. Scen långt ifrån publiken, rörigt på scenen, lite folk osv. Dock får man köra runt åtta minuter och Johannes Hakala är en trevlig prick.

Men den här kvällen är det jävla segt rent ut sagt. Som vanligt lite folk och ett hyfsat avdropp i paus. Det mumlas lite här och var men knappt någon komiker får skratt. Bäst lyckas Felicia Jackson med sin frejdiga stil.

Jag tänkte innan testa nytt men det känns meningslöst. Kör pliktskyldigt igenom mitt set men förstår direkt att mitt material inte kommer lira den här kvällen. Egentligen ska man bara släppa sina grejer och snacka med publiken. Det är liksom ingen idé att stå och tjoa inför sex pers och ett gäng komiker som redan hört dina grejer.

Nåja ett skitgig är också ett gig som Erik Berglund sa.

Fimpar shortsen nästa gång.

Nästa gig: Big Ben, 13/6, kl 20.00