Jag har alltid förundrats över dagen efter. Dagen då förljugenheten och glamouren sköljts bort av alkoholfloden och vi förläget tittar på varandra som de ömkliga homo sapiens vi är. Någon kräks utanför tältet, någon ångrar bittert gårdagens uttalanden, någon bävar för den kommande semestern i en relation som sedan länge är död och någon försöker förklara att det bara pussats lite och att det var dumt men att det är dig jag älskar.

Vem av ovanstående är du? Hur hade du det igår? Själv har jag ådragit mig en mildare knäsituation och mumsar smärtstillande. Förvånas ständigt över min egen dumhet när det gäller att lyssna på kroppen och sitter nu här med svullet knä. Men det blev en bra tid vilket förstås är viktigast.

I övrigt firade jag med fantastisk syster på hemlig adress. Balanserat alkoholintag, great surroundings och två underbara burma-katter. Vilka magnifika djur. Starkt lekintresse, hög gosnivå och minimalt utespring. Som gjort för kelsjuk stadsråtta.

Och du. Var du än är. Ta inte bilen idag. Det är inte värt det.

Ha de gött!