Som vanligt pågår det egentliga livet någon annanstans konstaterar jag från ett fik på Söder. I Timbuktu till exempel. Där sjuder det just nu av spänning, hetta och sand. En svensk sitter troligen kidnappad typ i den maliska öknen och svensk trupp deltar i en FN-mission med uppdrag att bland annat skydda civila i en komplicerad konflikt som ingen vet flasklock om här hemma. Eller, det var visst något med att soldaterna inte fick käk eller hur var det?

Nu ska jag inte kokettera så jag dör. Har inte blykoll myself. Men som tur är har jag två gamla yx-vänner på plats som rimligen borde vara mer insatta. Jag presenterar pressofficer Richard och samverkansofficer Ragnar. Under ett småsurrealistiskt telefonsamtal mellan SOFO och öknen berättar de att de nu drygt en månad in i missionen börjar anpassa sig till den dödsbringande värmen med temperaturer på upp till dryga 50 grader i skuggan.

Låt mig börja med att konstatera att de här grabbarna inte är några dunungar. Båda är multi-yxor och vana att försvara Sveriges intressen i vilken lervällingsmix som än står till buds. Kosovo-lera, Affe-lera, Uganda-lera. Allt funkar för dessa två som nu tillsammans med dryga 200 andra svenskar och flera andra nationer deltar i FN-insatsen MINUSMA (The United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali).

MINUSMA inleddes 2013 efter år av oroligheter i landet få vet något om. Några bångstyriga grabbar i norr lackade 2012 på grabbarna som bestämmer och startade uppror. Då lackade armén på grabbarna som bestämmer för att de inte höll emot tillräckligt hårt mot de bångstyriga grabbarna. Samtidigt började några av de bångstyriga grabbarna med hjälp av några fett religiösa bångstyriga grabbar utifrån splittra upp de bångstyriga grabbarna. Då beslutade FN att gå in och hjälpa grabbarna som bestämmer. Nu har ett fredsavtal tecknats som de flesta bångstyriga grabbarna tycker är cool. Samtidigt var inte de religiösa bångstyriga grabbarna i norr med i förhandlingarna. Sen har vi lite vanliga kriminella bångstyriga grabbar också som vill handla med grejer man blir lustig i kolan av.

Som ni märker är det som vanligt svårt att orientera sig med onda/goda-kompassen. Men då är det skönt att FN i alla fall är godare än NATO. Eller i alla fall har ett mer civilinriktat uppdrag. Om nu det är godare. Det kanske det är. Eller så leder krig till fred och så blir allt bra sen. Som i Afghanistan. Eller, ja, det blev väl både och, eller. Ja, ja. Soldaterna är i alla fall hjältar eftersom de är ditkommenderade av politikerna. Punkt. Och nu tillbaka till dem.

Richard och Ragnar är typ soldater, eller de är på staben men kan följa med på uppdrag om deras expertis efterfrågas. Det är lite rörigt. De är i Mali i alla fall. Och de är bra göbbar. Jag träffade Ragnar i Afghanistan 2011 och Richard efterträdde mig på min post som pressofficer i Mazar-e Sharif 2012. Nu är de båda ute på äventyr medan jag hanterar 40-årskris genom att hitta balla dojor på Söder. I sanning lite futtigt men någon ska göra det också. Jag ser det som att eftersom de slåss för min rätt att hitta balla dojor på Söder så ska jag fan hitta de fränaste sneakersarna som finns. Bara för att ära mina grabbar. Pergite (framåt)!

När jag pratar med Ragnar på kvällskvisten låter han lite matt. Trots att det är sent på kvällen är det över 30 grader varmt. Han har haft en bra första tid men tempot är högre än i Afghanistan.

– Som samverkansofficer handlar det om att öppna upp kanaler. Eftersom vi varit här så kort tid så måste man bygga upp kontakter från grunden. Det handlar mycket om att få in information till oss från andra länders staber, säger Ragnar.

Sverige bidrar med ett underrättelseförband (ISR, intelligence, surveillance, reconnaissance) som ska samla in uppgifter som sen kan användas av andra FN-länder som har mer stridande förband. Det innebär ständig samverkan och Ragnar åker fram och tillbaka till sektorhögkvarteret. Hotbilden är närvarande hela tiden. Denna dag har det varit ett brutalt rån i Bamako (huvudstaden) och tidigare i år har svensk trupp blivit påskjuten samt hjälpt till att desarmera en vägbomb.

– Jag tror att svenska soldater alltid vill visa framfötterna, man vill komma ut och jobba, samtidigt är det ju en helt annan grej än Afghanistan som ju var en insats i avveckling när vi kom dit, nu är det tvärtom. Det är betydligt mer krävande att bygga upp, säger Ragnar.

De båda framhåller vilket jobb som gjorts av Mali 00 och Mali 01 för att få till camp Nobel som är som någon sorts blandning av de afghanska camperna Northen Lights och den stora multinationella campen Marmal. Den som minns de norska ”transitpupporna” på Marmal förstår hur soldaterna sover. Varje soldat har sin egen myggnätsinhägnad i stora tält till skillnad från Afghanistan där det sovs i containrar.

Nu i början har det varit mest jobb och det sociala camplivet har inte kommit igång ännu, även om förbandet hunnit fira svensk midsommar. Det finns ett welfare-tält med filmprojektor och TV-spel och planer på att starta ett campband eftersom det inte kommer att komma ner några fältartister.

Annars är det inrutat campliv som gäller med möten och fys. Löpning på morgonen och styrka på kvällen. Det är påtagligt att styrkan är mindre än i Afghanistan där det sammanlagt verkade drygt 700 svenskar samtidigt i landet och 350 var grupperade på Camp Northern Lights.

Richard säger att det är en storslagen plats att göra mission på. Camp Nobel ligger i utkanten av staden Timbuktu som i sin tur är belägen på en ökenplatå. Söderut ligger Nigerfloden, norrut bara öken och sydväst börjar någon slags bergsmassiv. Han har haft det lite besvärligt med värmen men börjar anpassa sig. Snart kommer dessutom regnperioden och då blir det något svalare. Samtidigt kommer då insekterna att göra sällskap med skorpionerna. Hittills har det varit för varmt och torrt för dem.

För er som vill följa Mali 02 rekommenderas den officiella försvarsmaktsbloggen http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/. Där skriver Richard och övrig personal om insatsen.

Själv hoppas jag här på bloggen kunna återkomma till mina vänner nere i Timbuktu med någorlunda regelbundenhet när omständigheterna så tillåter.

Until then.

Stay frosty!